Vem älskar en taltidningsjournalist?

Under tre dagar (21-23 november) samlas cirka 40 journalister och redaktörer i Karlskrona för sin årliga konferens i TTF:s, Taltidningsproducenters förenings, regi för att vidareutbilda sig och diskutera hur vi som taltidningsredaktioner ska överleva. För vår existens som media är ständigt ifrågasatt.

Taltidningsjournalistik är en liten men viktig del av medielandskapet. Vi som arbetar med taltidningar ger synskadade och läshandikappade personer tillgång till informationssamhället på ett sätt som få andra kan. Vi bevakar målgruppens särskilda intresseområden och vi ger den möjlighet att medverka i det demokratiska samhällslivet.

Taltidningens vikigaste uppgift är att ge synskadade och läshandikappade en möjlighet att ta del av det som vi andra tar för självklart eftersom vi enkelt kan läsa oss till information och kunskap. Taltidningarna i landet är till största del finansierade av offentliga medel från kommuner och landsting som en service åt medborgarna. Taltidningsjournalistens arbete är oerhört viktigt för tusentals människor runt om i Sverige!

Men under senare år har det blåst snåla vindar i taltidningssfären. Allt fler kommuner och landsting ifrågasätter om de ska ha taltidningar i sin verksamhet. Några exempel bara i år är Skåne och nu senast i Dalarna. Den allmänna trenden är att all samhällsinformation ska finnas på Internet vilket i sig naturligtvis är en god tanke. Ett flertal landsting och regioner har till exempel lagt förslag på att taltidningen skulle ingå i informationsavdelningar och liknande och arbeta mer med att göra informationen tillgänglig på nätet än med ett journalistiskt arbete. Men vad man lätt glömmer att IT-vanan hos en stor andel synskadade som ofta är äldre och mycket äldre personer är liten. Och även som seende är det svårt att hitta den information man söker på nätet.

Enligt beslut av Sveriges riksdag så ska samhället år 2010 vara anpassat för alla. Att då besluta om att lägga ner eller på andra sätt ta bort taltidningsredaktioner som fyller en sådan viktig uppgift som att hålla framförallt synskadade informerade om vad som händer i samhället ser vi inom Taltidningsproducenternas Förening som ett steg tillbaka från uppfyllandet av detta mål.

När nedläggningshoten från besparingsivriga och många gånger okunniga politiker tornar upp sig så står ofta taltidningsjournalisterna ganska ensamma. Det hörs sällan någonting från till exempel Journallistförbundet, DIK eller annat fackligt håll. Det stöd som finns kommer ofta från läsarnas intresseorganisationer och från oss i TTF som skickar skrivelser och protesterar på andra sätt. Men förutom det så står taltidningarnas journalister och redaktörer ganska ensamma.

Taltidningen är ett viktigt media för många. Och taltidningsjournalisten är en viktig länk för en utsatt grupp människor. Det får vi dagligen bevis för genom kontakten med våra läsare. Vi tänker fortsätta att kämpa för taltidningarnas överlevnad. Frågan är vem som står på våran sida? Vem älskar egentligen en taltidningsjournalist?

Magnus Gustafsson
Ordförande i Sveriges taltidningsproducenters förening (2007)

Talpilen i Dalarna läggs ner

Öppet brev till Landstinget Dalarnas styrelse:

 

Det är med stor förvåning och oro vi får veta att landstingsstyrelsen i Dalarna tänker lägga ner taltidningen Talpilen vid sitt nästa möte.

Hur har Landstinget Dalarna tänkt att synskadade och personer med skriv – och lässvårigheter i framtiden ska kunna ta del av viktig samhällsinformation?

I taltidningen hittar man förutom samhällsinformation annan viktig information om vilka klädtrender som gäller, affärer som stängs och öppnas, information om gatubilden med mera. Tillsynes trivial information som seende översköljs med och tar för givet men som synskadade inte får möjlighet att ta del av på grund av sitt handikapp. Taltidningen är ett hjälpmedel för synskadade för att kunna delta i samhällslivet och i förlängningen i ett demokratiskt samhälle.

Enligt beslut av Sveriges riksdag så ska samhället år 2010 vara anpassat för alla. Att då besluta om att lägga ner Talpilen som fyller en sådan viktig uppgift som att hålla framförallt synskadade informerade om vad som händer i samhället ser vi inom Taltidningsproducenternas Förening som ett steg tillbaka från uppfyllandet av detta mål. En stor del av de synskadade är idag äldre och ofta mycket äldre och har i regel ingen tillgång till Internet eller ens erfarenhet av hur man använder en dator som till stor del förväntas vara den primära källan för samhällsinformation i dessa dagar.

Skulle beslutet verkställas så riskerar denna grupp att stängas ute från samhällslivet.

Taltidningsproducenternas Förening, som är en yrkesförening för anställda på kommun- och länstaltidningar över hela landet, hoppas att ni vid närmare eftertanke kommer fram till att Dalarnas landsting har ett ansvar för att alla ska kunna delta i ett demokratiskt samhällsliv och omprövar förslaget att lägga ner taltidningen Talpilen.

Magnus Gustafsson
Ordförande Taltidningsproducenternas förening i Sverige

Skånes Taltidning utvecklar trots nedläggningshot

Trots hot om nedläggning lägger Skånes Taltidning i en högre växel och gasar på. Nu tar man steget ut i cyberrymden helt och hållet: hela tidningen finns på nätet, på adressen www.skanestaltidning.se.

”Vi har förstås haft en hemsida i några år nu, men hittills har vi bara lagt ut två-tre inslag per vecka som aptitretare, säger chefredaktör Birgitta Fredén.

Kassetten Skånes Taltidning kommer ut varje fredag, medan nätversionen kommer en dag före.

På nätet är det också möjligt att ladda ner sina favoritinslag. Den färska tidningen når man enkelt på första sidan, där det också finns plats för sena nyheter som tillkommit efter veckans manusstopp. Under premiärveckan kunde tidningen till exempel snabbt bjuda på utvecklingen i goalboll-EM där Sverige deltog med både herr- och damlag.

Hemsidan har också ett fylligt arkiv, med löpsedlar och utvalda reportage tillbaka till september 2004. Nu utökas arkivet förstås med de kompletta tidningarna efterhand.

Skånes Taltidning har som en av få taltidningar kvar utgivning på kassettband, mycket på grund av ständiga sparkrav och utredningar om tidningens framtid, som bromsar större investeringar i klass med en cd-kopieringsmaskin. För närvarande ligger ärendet om Skånes Taltidnings framtid på bordet hos huvudmannen Region Skånes styrelse. Beslut om nedläggning eller inte väntas under våren.

Skånes Taltidning nedläggningshotat

Skånes Taltidning passar inte in i Region Skånes nya kommunikationsstrategi.
Regionens informationsdirektör meddelande detta till redaktionen tisdagen den 13 mars och till den grupp som jobbar med regionens framtida information till personer med funktionshinder dagen efter.
Anledningen sägs vara att taltidningen vänder sig till en grupp och väljer sedan ut information speciellt anpassad för denna grupp.
Taltidningen särbehandlar på detta sätt de synskadade anser region Skåne.
Enligt den nya kommunikationsstrategin ska istället alla fritt kunna välja vilken information man vill ha bland det som regionens kommunikatörer valt ut som passande. D v s det ska finnas en sida på nätet med uppläsning, teckentolkning och lättläst.

SRF Skåne kommer att erbjudas ta över driften i ett år under en så kallad övergångsperiod med ekonomiskt stöd från Region Skåne. Vad som händer därefter är oklart i nuläget.

Guldkassettvinnare 2006

Guldkassettenvinnare2006Under den årliga taltidningskonferensen, som i år hölls i Luleå 22-24 november, delades utmärkelsen för årets bästa taltidningsreportage ut. Vinnare av priset Guldkassetten blev i år Annika Collin från taltidningen På tal om Stockholm. Det är tredje gången Annika får utmärkelsen och prisutdelare var ‘årets inspiratör’ på konferensen: Sverker Olofsson.

Guldkassettvinnare 2005:

Inger Arrenander och Annika Collin. Foto: Thommy Bernquist
Inger Arrenander och Annika Collin. Foto: Thommy Bernquist

Annika Collin, På tal om Stockholm

… med reportaget I filmens underbara värld.

– Det känns fantastiskt kul och jag känner mig både stolt och hedrad eftersom syntolkad film är ett angeläget ämne för vår målgrupp, alltså synskadade. Att min medarbetare Helena Lagercrantz dessutom fick ett hedersomnämnande för sitt reportage är extra kul. Det är roligt att vi blir uppmärksammade för det är viktigt att det finns taltidningar för synskadade, säger Annika Collin.

Juryns motivering för att ge Annika Collin priset lyder: ”Välgjort reportage, både journalistiskt och ljudmässigt. Informativt, välformulerat och en engagerande beskrivning av hur man kan måla inombords.” 

Prisutdelare var Inger Arenander från Ekot. Inger Arenander föreläste också vid konferensen som ”årets inspiratör”.
Förutom äran och diplomet får vinnaren 5 000 kronor i prispengar.  
Guldkassetten sponsrades i år av SRF Iris AB och Synskadades Riksförbund.

GULDKASSETTEN 2004:

Guldkassettenvinnare2004
Tom Alandh och Helena Lagercrantz. Foto: Kurt Petterson

Helena Lagercrantz, På tal om Stockholm

På tal om Stockholms reporter Helena Lagercrantz har med sitt reportage ”Arbetsliv” vunnit Guldkassetten 2004.

– Reportaget med intensitet och nerv innehåller allt ifrån livsfilosofi till konkreta vardagsproblem i en synskadads liv, säger juryns ordförande Titti Nylander på SR:s Ekoredaktion.

Totalt tävlade 18 bidrag om den ärorika utmärkelsen ”Guldkassetten 2004”.  Priset delades ut i Stockholm den 11 november under TTF:s, Taltidningsproducenternas förenings årliga konferens.

– Det är upprörande att begåvade och välutbildade personer väljs bort på arbetsmarknaden på grund av ett funktionshinder, sa Helena Lagercrantz när hon tog emot Guldkassetten 2004 ur tevejournalisten Tom Alandhs hand.

Guldkassetten 2004 består av prissumman 5000 kronor och en tavla med en gyllene kassett i.

– Hittar man en bra människa och behandlar henne bra så blir det ett bra reportage, sa Tom Alandh om vinnarreportaget.

Helena Lagercrantz är bosatt i Spånga i Stockholm. Hon har en bakgrund som journalist på TV 3, UR, Sveriges Radio samt TV 4. På tal om Stockholm, som hon är anställd på sedan ett par år tillbaka, är Stockholms stads taltidning för synskadade.

Guldkassetten 2004 är sponsrad av Synkliniken AB, Synskadades Riksförbunds företagsgrupp Iris, Iris Hundskolan, Iris Intermedia samt SRF Hantverk.

Guldkassetten 2003: Elin Iskra – Skånes taltidning

Guldkassettenvinnare2003
Stina Lundberg & Elin Iskra. Foto: Jan Lindkvist

Elin Iskras reportage om hornhinnetransplantation var årets bästa taltidningsreportage. Det kom Guldkassettens fem personer starka jury fram till efter att ha lyssnat till årets bidrag och delade ut Taltidningsproducenternas förenings (TTF) pris Guldkassetten till henne med följande motivering:

”Med gott samspel mellan reporter och läkare målas en tydlig och vacker bild upp av synens återkomst. Vi lyssnare förs in bakom annars stängda dörrar, tack vare ett helt igenom gediget reportagearbete”.

En glatt överraskad Elin Iskra fick vid TTF:s årskonferens på Hotel Galaxen i Borlänge ta emot priset ur TV-journalisten Stina Lundbergs hand.
– Jag känner mig stolt, hedrad och glad, säger årets Guldkassetten-vinnare. Det var roligt att Stina Lundberg delade ut priset, eftersom hon är en sådan man beundrar.

Årets pris var sponsrat av vinproducenten M. Chapoutier, den förste och ende vinmakare som sedan 1996 kompletterat sina flaskors etiketter med blindskrift (braille), och bestod utöver 2 500 kronor och en pampig tavla av en punktmärkt flaska rödvin, Monier de la Sizeranne. M. Chapoutiers viner har importerats till Sverige, och distribueras här, av familjeföretaget Bibendum.
– Det får man dricka med andakt – det är inte så ofta man får tillfälle att dricka så fina viner, säger Elin Iskra. Och det är ännu mer sällan de är punktmärkta.