Borlänge kommuns taltidning Utblick har upphört

Finansutskottet i Borlänge kommun beslutade den 10 mars 2009 att taltidningsverksamheten skulle upphöra från den 1 januari 2010. Skälet anges vara att taltidningen, som en verksamhet av flera, tas bort för att anpassa kommunstyrelsens budget 2010 i en tid då pengarna inte räcker till befintlig verksamhet.
I en tid då de allra flesta myndigheter och och organistationer gör sitt bästa för att bli tillgängliga inför 2010, då samhället enl EU-direktiv ska vara anpassat för funktionshindrade, väljer Borlänge kommun och landstinget i Dalarna att gå åt andra hållet.

En utredning pågår om hur samhällsinformation till läshandikappade ska lösas för framtiden.

Hur låter färgen rött?

Sara Bäckmo
Bild: Sara Bäckmo och Dan Josefsson. Foto: Helena Frank

Det får man reda på i årets bästa taltidningsreportage: Rött – inte alltid rätt av Sara Bäckmo, från tidningen På tal om Stockholm.

”Jag gillar ju färgen röd och jag gillar att bara gå ut och samla material och se vart det landar” säger Sara. I reportaget besökte hon en blomsterhandlare, en färgaffär och en butik som säljer produkter för kvinnlig njutning och hörde hur människor där såg på och kände inför färgen röd. Svaren blev väldigt olika och gav en målande beskrivning för den synskadade publik som lyssnar på taltidningar.

”Nu blev jag helt generad, men JA, jag tar emot priset” sa en leende Sara när hon gick fram för att ta emot blommor och den gyllene tavlan. Det tydliga accepterandet var en blinkning åt prisutdelaren, samhällsjournalisten Dan Josefsson. Han är den ende som vägrat ta emot Stora journalistpriset när han tilldelades det.

Guldkassetten delas ut av TTF, Taltidningsproducenternas förening. Det är tionde året i rad som utmärkelsen premierar det goda reportaget.
Prisceremonin var slutpunkten på föreningens konferens, som i år hölls i Göteborg. Priset, som är sponsrat av Engströms, består också av 5000 kronor.

Lyssna på vinnarbidraget: Rött- inte alltid rätt

Guldkassetten 2008

Guldkassetten, priset för 2008 års bästa taltidningsreportage, går till…

– Ja, vem?

Tretton reportage från hela Sverige är nominerade till denna jubileumsupplaga av Guldkassetten. Det är nämligen tionde gången årets allra bästa reportage, publicerat i en taltidning ska utses. Det grannlaga arbetet sköts av en oväldig jury, med författaren och chefredaktören Göran Greider i spetsen. Vem som till sist får prisplaketten, de 5000 kronorna och den eviga äran offentliggörs under högtidliga former på TTF:s konferens i Göteborg den 21 november.

Här är de nominerade inslagen, klicka på respektive länk för att lyssna:

Guldkassetten gick till Zandra Classon från Göteborg!

Radioprofilen Lisa Syrén delade ut Guldkassetten för årets bästa taltidningsreportage till Zandra Classon, Tal i Väst. Foto: Helena Frank
Bild: Lisa Syrén och Zandra Classon, Tal i Väst. Foto: Helena Frank

Zandra Classon från taltidningen Tal i Väst är årets vinnare av Guldkassetten, priset för årets bästa taltidningsreportage. Zandra, bosatt i Göteborg, vann med reportaget ”93 år och författare” som juryn med ordförande Göran Greider i spetsen föll för. Motiveringen lyder ”En enkel intervju blir en skrattande och gripande tidsresa. Lyssnarna och reportern häpnar över 93-åriga Elsas Ja till livet och mod att skriva sin historia fast hon knappt ser.”
Priset, sponsrat av Engströms, består av en plakett – med kassett i guld, förstås – samt 5 000 kronor.

”Jag var hos Elsa i flera timmar, hon hade massor att berätta och jag grät nästan själv när hon kom till de svåra stunderna” sa Zandra under prisutdelningen. Hon fortsatte:
”Det absolut bästa jag vet är att göra reportage, och det är hemskt roligt när folk tycker det är bra”.
Zandra fick motta priset ur radioprofilen Lisa Syréns hand på TTF:s konferens i Karlskrona.

Taltidningar låter som radio och innehåller både nytta och nöje, som läsarna, synskadade och andra läshandikappade, annars har svårt att ta del av. Det är nionde året i rad som Guldkassetten delas ut. Priset är instiftat av TTF, Taltidningsproducenternas Förening, för att uppmuntra till goda reportage på läsarnas villkor.

Juryns hedersomnämnande gick till Sara Bäckmo, från taltidningen På tal om Stockholm. Juryn motiverade utnämnandet ”Reportaget Höst i Stockholm förnyar taltidningsjournalistiken med sin vardagspoetiska ton och närvarokänsla”.

En fristående jury under ledning av debattören och chefredaktören Göran Greider utser pristagaren, som får 5 000 kronor och en vacker tavla med en inramad guldkassett.

Guldkassetten sponsras i år av Engströms, som säljer inspelningsmedia. Företaget erbjuder maskinvara och förbrukningsmateriel från de mest namnkunniga leverantörerna.

Vem älskar en taltidningsjournalist?

Under tre dagar (21-23 november) samlas cirka 40 journalister och redaktörer i Karlskrona för sin årliga konferens i TTF:s, Taltidningsproducenters förenings, regi för att vidareutbilda sig och diskutera hur vi som taltidningsredaktioner ska överleva. För vår existens som media är ständigt ifrågasatt.

Taltidningsjournalistik är en liten men viktig del av medielandskapet. Vi som arbetar med taltidningar ger synskadade och läshandikappade personer tillgång till informationssamhället på ett sätt som få andra kan. Vi bevakar målgruppens särskilda intresseområden och vi ger den möjlighet att medverka i det demokratiska samhällslivet.

Taltidningens vikigaste uppgift är att ge synskadade och läshandikappade en möjlighet att ta del av det som vi andra tar för självklart eftersom vi enkelt kan läsa oss till information och kunskap. Taltidningarna i landet är till största del finansierade av offentliga medel från kommuner och landsting som en service åt medborgarna. Taltidningsjournalistens arbete är oerhört viktigt för tusentals människor runt om i Sverige!

Men under senare år har det blåst snåla vindar i taltidningssfären. Allt fler kommuner och landsting ifrågasätter om de ska ha taltidningar i sin verksamhet. Några exempel bara i år är Skåne och nu senast i Dalarna. Den allmänna trenden är att all samhällsinformation ska finnas på Internet vilket i sig naturligtvis är en god tanke. Ett flertal landsting och regioner har till exempel lagt förslag på att taltidningen skulle ingå i informationsavdelningar och liknande och arbeta mer med att göra informationen tillgänglig på nätet än med ett journalistiskt arbete. Men vad man lätt glömmer att IT-vanan hos en stor andel synskadade som ofta är äldre och mycket äldre personer är liten. Och även som seende är det svårt att hitta den information man söker på nätet.

Enligt beslut av Sveriges riksdag så ska samhället år 2010 vara anpassat för alla. Att då besluta om att lägga ner eller på andra sätt ta bort taltidningsredaktioner som fyller en sådan viktig uppgift som att hålla framförallt synskadade informerade om vad som händer i samhället ser vi inom Taltidningsproducenternas Förening som ett steg tillbaka från uppfyllandet av detta mål.

När nedläggningshoten från besparingsivriga och många gånger okunniga politiker tornar upp sig så står ofta taltidningsjournalisterna ganska ensamma. Det hörs sällan någonting från till exempel Journallistförbundet, DIK eller annat fackligt håll. Det stöd som finns kommer ofta från läsarnas intresseorganisationer och från oss i TTF som skickar skrivelser och protesterar på andra sätt. Men förutom det så står taltidningarnas journalister och redaktörer ganska ensamma.

Taltidningen är ett viktigt media för många. Och taltidningsjournalisten är en viktig länk för en utsatt grupp människor. Det får vi dagligen bevis för genom kontakten med våra läsare. Vi tänker fortsätta att kämpa för taltidningarnas överlevnad. Frågan är vem som står på våran sida? Vem älskar egentligen en taltidningsjournalist?

Magnus Gustafsson
Ordförande i Sveriges taltidningsproducenters förening (2007)

Talpilen i Dalarna läggs ner

Öppet brev till Landstinget Dalarnas styrelse:

 

Det är med stor förvåning och oro vi får veta att landstingsstyrelsen i Dalarna tänker lägga ner taltidningen Talpilen vid sitt nästa möte.

Hur har Landstinget Dalarna tänkt att synskadade och personer med skriv – och lässvårigheter i framtiden ska kunna ta del av viktig samhällsinformation?

I taltidningen hittar man förutom samhällsinformation annan viktig information om vilka klädtrender som gäller, affärer som stängs och öppnas, information om gatubilden med mera. Tillsynes trivial information som seende översköljs med och tar för givet men som synskadade inte får möjlighet att ta del av på grund av sitt handikapp. Taltidningen är ett hjälpmedel för synskadade för att kunna delta i samhällslivet och i förlängningen i ett demokratiskt samhälle.

Enligt beslut av Sveriges riksdag så ska samhället år 2010 vara anpassat för alla. Att då besluta om att lägga ner Talpilen som fyller en sådan viktig uppgift som att hålla framförallt synskadade informerade om vad som händer i samhället ser vi inom Taltidningsproducenternas Förening som ett steg tillbaka från uppfyllandet av detta mål. En stor del av de synskadade är idag äldre och ofta mycket äldre och har i regel ingen tillgång till Internet eller ens erfarenhet av hur man använder en dator som till stor del förväntas vara den primära källan för samhällsinformation i dessa dagar.

Skulle beslutet verkställas så riskerar denna grupp att stängas ute från samhällslivet.

Taltidningsproducenternas Förening, som är en yrkesförening för anställda på kommun- och länstaltidningar över hela landet, hoppas att ni vid närmare eftertanke kommer fram till att Dalarnas landsting har ett ansvar för att alla ska kunna delta i ett demokratiskt samhällsliv och omprövar förslaget att lägga ner taltidningen Talpilen.

Magnus Gustafsson
Ordförande Taltidningsproducenternas förening i Sverige

Skånes Taltidning utvecklar trots nedläggningshot

Trots hot om nedläggning lägger Skånes Taltidning i en högre växel och gasar på. Nu tar man steget ut i cyberrymden helt och hållet: hela tidningen finns på nätet, på adressen www.skanestaltidning.se.

”Vi har förstås haft en hemsida i några år nu, men hittills har vi bara lagt ut två-tre inslag per vecka som aptitretare, säger chefredaktör Birgitta Fredén.

Kassetten Skånes Taltidning kommer ut varje fredag, medan nätversionen kommer en dag före.

På nätet är det också möjligt att ladda ner sina favoritinslag. Den färska tidningen når man enkelt på första sidan, där det också finns plats för sena nyheter som tillkommit efter veckans manusstopp. Under premiärveckan kunde tidningen till exempel snabbt bjuda på utvecklingen i goalboll-EM där Sverige deltog med både herr- och damlag.

Hemsidan har också ett fylligt arkiv, med löpsedlar och utvalda reportage tillbaka till september 2004. Nu utökas arkivet förstås med de kompletta tidningarna efterhand.

Skånes Taltidning har som en av få taltidningar kvar utgivning på kassettband, mycket på grund av ständiga sparkrav och utredningar om tidningens framtid, som bromsar större investeringar i klass med en cd-kopieringsmaskin. För närvarande ligger ärendet om Skånes Taltidnings framtid på bordet hos huvudmannen Region Skånes styrelse. Beslut om nedläggning eller inte väntas under våren.

Skånes Taltidning nedläggningshotat

Skånes Taltidning passar inte in i Region Skånes nya kommunikationsstrategi.
Regionens informationsdirektör meddelande detta till redaktionen tisdagen den 13 mars och till den grupp som jobbar med regionens framtida information till personer med funktionshinder dagen efter.
Anledningen sägs vara att taltidningen vänder sig till en grupp och väljer sedan ut information speciellt anpassad för denna grupp.
Taltidningen särbehandlar på detta sätt de synskadade anser region Skåne.
Enligt den nya kommunikationsstrategin ska istället alla fritt kunna välja vilken information man vill ha bland det som regionens kommunikatörer valt ut som passande. D v s det ska finnas en sida på nätet med uppläsning, teckentolkning och lättläst.

SRF Skåne kommer att erbjudas ta över driften i ett år under en så kallad övergångsperiod med ekonomiskt stöd från Region Skåne. Vad som händer därefter är oklart i nuläget.