Blindskriftsförsändelser i Sverige – 70 år som helt portofritt

År 1886 infördes blindskriftsförsändelser i det svenska postverket. Då handlade det om punktskrift som skickades och de räknades då som trycksaker och måste vara tydligt märkta med ”Blindskrift”.

Från 1 januari 1918 fick inrikes blindskriftsförsändelser en egen, kraftigt reducerad portotaxa, med betydligt högre tillåten vikt än vanliga trycksaker.

Den 1 januari 1956 blev blindskriftsförsändelser helt portofria i Sverige. Staten tog då fullt ansvar för befordringskostnaden – en princip som fortfarande gäller i dag.

I dag heter tjänsten ”Portofri befordran av blindskriftsförsändelser” och finansieras av staten via Post och Telestyrelsen (PTS). Den utförs av PostNord och omfattar både privatpersoner, bibliotek och godkända organisationer. För vår del handlar det om att vi kan skicka våra kommun- och regiontaltidningar till våra prenumeranter på CD-skiva utan kostnad.

I PTS senaste årsredovisning står att antalet blindskriftsförsändelser minskade jämfört med 2024, vilket främst beror på att digitala alternativ utvecklas och erbjuds. Summan 2024 var 260 012 stycken mot 212 887 stycken 2025.

Vi i Taltidningsproducenternas förening (TTF) har sedan starten av digitaliseringsövergången varit aktivt deltagande och sett framemot att denna siffra ska minska och att de statiliga medlen i stället investeras i det digitaliseringsprojekt som blev verklighet med en lag från den1 juli förra året. Det handlar både om miljöns skulle med alla dessa plastskivor, kostnaderna för skivor, kuvert, handpåläggning m.m. och att man inte behöver vänta på sitt nummer av taltidningen på grund av varannandagsutdelning som började införas 2021.

Tiden går fort brukar man säga och så har även den här utvecklingen gjort. 2008 har jag en anteckning om hur många blindskriftsförsändelser som noterats i PTS statistik  och det var 1 700 000 stycken. På 17 år har det alltså minskat med 1 487 113 stycken. Det är 87 477 per år i genomsnitt.

En AI-genererad illustration som visar ett kuvert med punktskrift och en cd‑skiva som tas ut ur ett brevinkast. I övre högra hörnet finns loggan för blindskriftsförsändelser, “Blindskrift – Cécogrammes – Sverige”.

Tillgängligare Spotlight-app för alla

Närbild på taltidningens androidapp, med en lista över olika inslag.Spotlight Taltidningen Västernorrland erbjuder nu alla att lyssna på taltidningen i Spotlight-appen för Android-telefoner. Appen heter TTVNplay och kan enkelt laddas ned gratis från Google Play.
-Det behövs ingen registrering eller inloggning utan du kan själv ladda ned appen och direkt börja lyssna oavsett om du är synskadad, har dyslexi eller bara är nyfiken på reportagen och regional samhällsinformation. Ju tillgängligare taltidningen är desto bättre för lyssnarna, säger Anette Strandqvist, redaktör för Spotlight.
När appen startas kan läsaren lyssna på inslagen utan dröjsmål. Den som har appen installerad får veta direkt när det finns ett nytt nummer via push-meddelande. Det finns olika funktioner i appen: till exempel kan läshastigheten ändras och i arkivet finns alla tidigare publicerade nummer sedan 2012.
Spotlights app finns sedan tidigare för iPhone och kan laddas ned via App Store.
Lyssna på inslaget om Spotlights nya app här.

/Anette Strandqvist Spotlight Taltidningen Västernorrland
Region Västernorrland

TTF:s Anna Pamp uppmärksammad i Sveriges Radio P4

”Inte en röst du nödvändigtvis lyssnat på med kärlek” – på det kryptiska viset påannonserades Anna Pamp i P4 Gävleborgs program Eftermiddag härom veckan. Anna, som tidigare arbetat på Taltidningen VKL i Västmanland, var gäst i programmet och pratade bland annat om reklaminläsningar. Lyssna på ”Eftermiddag Gävleborg” från den 28 februari med Anna Pamp.

Skånes Taltidning börjar twittra

@skanestal – det är användarnamnet att hålla reda på för den som vill följa Skånes Taltidning på twitter. Det nya kontot har just presenterats för läsarna. ”Det blir ett extra sätt att kontakta oss på, man kanske vill ställa frågor eller kommentera något som varit i tidningen. Eller varför inte retweeta saker vi skrivit” säger webbredaktören Helena Frank som lagt upp kontot.

Men den största nyttan är faktiskt inte för läsarna i första hand utan för redaktionen. Twitter blir ett sätt att puffa för inslagen och ett verktyg för att hålla koll på omvärlden, och snabbt se vad det pratas om. ”Många med anknytning till synskadevärlden twittrar redan och då kan vi hitta nyheter där eller berätta för andra om våra egna nyheter” säger Helena Frank.

Sedan tidigare har kollegerna i Eskilstuna ett twitterkonto, Sörmlands Taltidning har användarnamnet @sormlandstaltid.